Göteborg genomgår just nu en av de mest omfattande infrastrukturella förvandlingarna i sin historia. Tre stora tunnelprojekt pågår parallellt under och genom staden – Hisingstunneln, Västlänken och Marieholmstunneln. Tillsammans ska de lösa decennier av trängsel, binda samman stadsdelar och lägga grunden för hur en av Sveriges största städer rör sig under de kommande hundra åren.
Västlänken – järnvägen under Göteborgs centrum
Västlänken är det enskilt största och mest omdiskuterade infrastrukturprojektet i Göteborgs historia. Det handlar om en sex kilometer lång järnvägstunnel som löper under centrala Göteborg, med tre nya stationer: Haga, Korsvägen och Göteborg C. Tunneln ska binda samman det nationella järnvägsnätet och göra det möjligt att köra pendeltåg rakt igenom staden istället för att låta all trafik sluta i Centralstationen som en återvändsgränd.
Projektet är en del av Västsvenska paketet och kostar uppskattningsvis 20 miljarder kronor – en siffra som debatterats flitigt sedan den ursprungliga budgeten överskridits. Bygget startade på allvar runt 2018 och beräknas stå klart i början av 2030-talet. Under byggtiden har stora delar av centrala Göteborg påverkats, med trafikomläggningar och byggnadsarbeten längs Allén och Kungsportsavenyn.
Vad Västlänken innebär i praktiken
När Västlänken är klar ska pendeltåg kunna gå från exempelvis Alingsås via Göteborg C, Haga och Korsvägen vidare mot Mölndal och Kungsbacka. Det frigör kapacitet på befintliga spår och gör det möjligt att fördubbla antalet tågresor i regionen. Stationerna byggs djupt under marken och planeras bli arkitektoniska landmärken i sig, med Haga-stationen belägen under ett av Göteborgs mest välbevarade områden.
Marieholmstunneln – en ny vägförbindelse till Hisingen
Marieholmstunneln är en vägtunnel som sträcker sig under Göta älv och knyter samman Marieholm på Göteborgs södra sida med Hisingen i norr. Tunneln är ungefär 500 meter lång och ingår i en ny fyrafilig motorvägslänk som avlastar Tingstadstunneln – som under lång tid har varit ett av landets mest trafikbelastade vägavsnitt.
Marieholmstunneln öppnade 2020 och är redan i full drift. Det är ett så kallat sänktunnelprojekt, där betongkaissoner tillverkades i torrdocka och sänktes ned på älvbottnen. Projektet kostade cirka 4,5 miljarder kronor och finansierades gemensamt av staten och Göteborgs Stad. Effekten har blivit märkbar – köerna vid Tingstadsmotet har minskat och framkomligheten på E6 har förbättrats.
Hisingstunneln – för spårvagnar och cyklister
Hisingstunneln är ett annat projekt under Göta älv, men med ett helt annat fokus än Marieholmstunneln. Här handlar det om en kombinerad tunnel för spårvagnstrafik, gång och cykel. Tunneln planeras gå från centrala Göteborg till Hisingen och ska avlasta Götaälvbron – den gamla svängbron som idag är hårt belastad av kollektivtrafik och saknar utrymme för cykelbanor av full standard.
Projektet är fortfarande under planering och utredning. Göteborgs Stad och Trafikverket arbetar med att ta fram ett slutgiltigt beslutsunderlag. Det råder oenighet om exakt sträckning och finansiering, men behovet är otvetydigt: trycket på Hisingsbron och Götaälvbron ökar i takt med att staden växer norrut mot Backaplan och Ringön – två av Göteborgs största stadsomvandlingsområden.
Tre projekt – en gemensam logik
Även om de tre tunnlarna finansieras och byggs av olika aktörer, hänger de samman i en större stadsbyggnadsstrategi. Göteborg har länge haft Göta älv som en naturlig barriär som delar staden. Hisingen, med runt 160 000 invånare, är landets folkrikaste ö och i stort behov av bättre förbindelser.
Marieholmstunneln löser bilvägsproblemen på E6. Västlänken frigör spårkapacitet i hela regionen. Hisingstunneln ska ge kollektivtrafik och cyklister en trygg och kapacitetsstark korridor. Tillsammans representerar de en satsning på mångmiljardnivå som ska hålla Göteborg rörligt i generationer framöver – om allt går enligt plan.
