Härryda kommun fortsätter att växa. Vid årsskiftet 2025/2026 hade kommunen 40 011 invånare, en ökning med drygt 32 procent sedan år 2000 – vilket placerar Härryda som en av de mer expansiva kommunerna i landet. Men den som väntar sig att tillväxten också syns i nya husgrunder och byggkranar blir förvånad: enligt färsk statistik har bostadsbyggandet i kommunen istället bromsat in kraftigt.
Fler invånare, färre nya hem
Under den senaste mandatperioden har i snitt 5,2 bostäder färdigställts per 1 000 invånare och år i Härryda, att jämföra med 7,3 under föregående mandatperiod. Historiskt har omkring 200 bostäder byggts per år i kommunen – men förra året landade siffran på endast cirka 50. Martin Öbo, kommunens utvecklingschef, förklarar utvecklingen med att ”priserna har ökat samtidigt som människors betalningsförmåga för de priserna på nya bostäder har minskat”.
Kombinationen av fortsatt inflyttning och avstannat byggande betyder att allt fler hushåll bor kvar i det befintliga beståndet – ofta äldre villor och radhus som inte är byggda med dagens elbehov i åtanke. Stora framtida projekt som Landvetter Södra, där drygt 4 500 bostäder planeras för omkring 10 000 invånare, ligger fortfarande långt fram i tiden.
Gamla elcentraler möter nya vanor
Det är en utveckling som får konkreta konsekvenser för elsystemen i hemmen. En elcentral som dimensionerades för ett hushåll på 1980- eller 90-talet är sällan byggd för att samtidigt hantera elbilsladdning, värmepump och modern hemelektronik. I stället för att drivas av nybyggnation handlar mycket av dagens elarbete därför om att uppgradera och framtidssäkra befintliga fastigheter – ett mönster som märks i hela landet i takt med elektrifieringen av transporter och uppvärmning.
Nationellt syns det tydligt i statistiken. Sverige hade i slutet av juli 2025 sammanlagt 737 752 laddbara fordon i trafik, och under årets sju första månader registrerades drygt 103 000 nya laddbara fordon – en ökning med 17 procent jämfört med samma period året innan. Samtidigt etablerades över 10 000 nya publika laddpunkter under samma period. Varje ny elbil i ett hushåll är i praktiken ett potentiellt uppdrag för en lokal elektriker, oavsett om bostaden är ny eller gammal.
En bransch med full sysselsättning
Utvecklingen syns även på arbetsmarknaden – inte endast för elektriker i Härryda utan för hela landet. Branschen beskrivs av Elinstallatörernas Andreas Åström som präglad av ”en skriande brist” på behörig personal, med en arbetslöshet på som mest 2 procent inom elyrken – i praktiken full sysselsättning. Bakom bristen ligger just den samhällsomfattande elektrifieringen: laddinfrastruktur, solceller, nya kraftledningar och ökade krav på automation gör att efterfrågan på elektriker väntas hålla i sig under lång tid framöver.
Vad bör man tänka på?
För den som funderar på att uppgradera elen i ett äldre hem i Härryda-bygden finns några saker värda att känna till innan valet av elektriker i Härryda: kontrollera alltid att elektrikern har rätt behörighet, då installationsföretaget – inte kunden – ansvarar för att arbetet är korrekt anmält och utfört. Lokal närvaro spelar också roll, särskilt vid akuta fel, eftersom ett företag som redan känner området ofta kan rycka ut snabbare. Och för den som ändå ska byta elcentral kan det löna sig att samtidigt förbereda för laddbox eller solceller, snarare än att göra det i flera separata omgångar.
Ett lokalt exempel
Ett exempel på ett företag som möter den här typen av efterfrågan på en lokal elektriker i Härryda är Olsfors Elektriska. Företaget, som funnits i över 60 år, erbjuder allt från felsökning och renovering av äldre elinstallationer till laddboxar och smart energihantering, och täcker enligt egen uppgift ett område som inkluderar Mölnlycke, Landvetter, Rävlanda, Hindås och Bollebygd.
En osynlig del av tillväxten
Härrydas berättelse just nu är inte i första hand kranar och nya kvarter, utan en kommun som fortsätter växa i invånarantal medan bostadsbeståndet åldras och elbehoven förändras i snabb takt. Elektrikern blir i den bilden en allt viktigare aktör – inte för att bygga nytt, utan för att se till att det som redan finns klarar av den framtid som redan flyttat in.
